Är du noggrann får du höra att du är petig, är du bestämd kallas du bitchig och är du en god lyssnare avfärdas du som svag. Fokuserar du på jobbet beskylls du kanske för att missunna barnen eller partnern och är det tvärtom påpekas kanske att du saknar ambitioner. Dessutom blir partnern, barnen, chefen besviken och arg när du inte hinner med eller prioriterar annat än dem. Dubbel bestraffning är en härskarteknik som skapar en upplevelse av att vad du än gör så gör du fel.
Motstrategi: BRYTA MÖNSTRET
Genom att fundera över och förstå sig själv och sina egna prioriteringar kan man lättare bemöta en dubbel bestraffning. Poängen är nämligen att bryta mönstret av negativa projiceringar med att 1) kräva svar på hur fast t ex en deadline är och vad som händer om den bryts, och 2) berätta vad man prioriterar just nu, diskutera konsekvenserna av det och om det är okej för chefen/familjen/vännen. Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst. När man utsätts för känslan av att vad jag än gör gör jag fel kan man låta ett mantra rulla i huvudet: ”Jag vet varför jag gör det jag gör, jag vet vad som är viktigt för mig i livet”. Till personen kan man t ex säga: ”Det var tråkigt att du känner så, men jag prioriterar min hälsa/min familj/mig själv/mitt arbete nu och jag hoppas och tror att jag kan vara en del av den här situationen/relationen/organisationen ändå. Jag vill vara en del av den här arbetsgruppen/institutionen, men det är även viktigt för mig att prioritera annat. Jag hoppas att du/ni kan acceptera det. Det här har ingenting med dig/er att göra. Jag kan förstå om du/ni känner dig åsidosätt/ledsen/lämnad ensam/oprioriterad men det har ingenting med dig/er att göra, jag respekterar, uppskattar, älskar dig. Jag gör detta för mig själv.”